Landet
Jag drömde en gång om ett annat land.
Ett land utan städer, ett land utan strand.
Ett land utan någon som kunde hålla min hand,
När helst jag behövde.
Ett land utan sjöar, ett land utan hav.
Ett land utan vilja, utan måsten och krav.
Ett land där ingen ville veta vad det skulle bli av
Mig eller någon annan.
Ett land där dagen var tyst, och iskall var natten.
Ett land utan mat, och ett land utan vatten.
Ingen följde debatten om lönen efter skatten,
För ingen brydde sig ett jävla skit.
Jag drömde om ett land utan mening och sans.
Där inget hopp, inga drömmar, ingen vilja fanns.
Ett land som gav alla och ingen en chans,
För alla och ingen ville ha den.
Ett land som förlorat befolkning och gränser.
Ett land som lider ett krigs konsekvenser.
Sviket är landet vars förflutna ännu glänser,
Men som slutat hoppas på en framtid.
Karin
(Att jag publicerar något jag skrivit av en poetisk genre som denna är mycket långt utanför min comfort zone. Bara så ni vet.)